Biblioteksförhandlingen, första ronden.

Vi befinner oss på kulturdepartementet plan 4. "Enheten för konstnärernas villkor" (nej det här är inte en scen i Röda Rummet) i ett av otaliga sammanträdesrum med ett namn jag inte kommer ihåg. Det är dags för första förhandlingsomgången om nästa års biblioteksersättning. Det känns så där efter att förra årets långdragna förhandlingar med medling avslutades med en örfil från regeringen. "Här har ni ett öre från 132 till 133 öre per lån, var glada det är 1,4 miljoner." (1,4 miljoners höjning av den totala ersättningen är c:a 0,75%). Beskedet fick vi dessutom via media. Regeringen gjort sig inte besväret att kontakta oss i förhandlingsdelegationen som slitit med frågan ett år.


Inför förra årets förhandlingar hade vi räknat noga och kommit fram till att 11 miljoner skulle behövas bara för att återställa värdet i biblioteksersättningen efter en tioårig urholkning. Vi jämförde också med tjänstemännens löneutveckling under samma tid och kom fram till att det skulle behövas 19 miljoner för att matcha den. Det är i detta perspektivet 1,4 miljoner ska ses.
I år är naturligtvis inte förutsättningarna annorlunda, samma siffror gäller.
Det känns rätt bedrövligt att ständigt möta dessa regeringens förhandlare som vänder ut och in på sina tomma fickor och säger till er finns egentligen inga pengar alls. Hade man hällt sanningsserum i deras kaffekoppar så skulle de i stället säga: Hos vår uppdragsgivare finns ingen politisk vilja att värna kulturen. För det är ändå det sist och slutligen handlar om. Vad anser man är viktigt. Vad får kosta.
Den pyttelilla höjning som ändå kommer gör det för att utlåningens vikande tendens just nu har vänt så det blir fler lån. Tendensen är likadan för nästa år om inte någon höjning sker kommer biblioteksersättningen att stiga med ytterligare 4,3 miljoner. Men ska det vara ett hindra att öretalet ökar? Vi talar ju om ett sjunkande värde på ersättning sedan tio år, om utnyttjandet ökar får det inte dra med sig att öretalet fastnar. Sänker STIM sina tariffer när det spelas mer musik? Nej, öretalet måste också öka, först då kan det urholkade värdet i ersättningen successivt återställas. När vi sitter där i rummet drar åskan in över city och det mörknar. Det mullrar och faller ett kort regn, jag tänker att den här förhandlingsomgången kommer inte att bli en picknick.


Lennart Eng, förhandlare för Svenska Tecknare